om en ungdom dricker, röker, snusar, vandaliserar m.m så tror vuxna att alla ungdomar gör det.
vad är det som får dom att tro det?

jag vet många som gör sånt, men jag vet fler som hellre som sitter hemma med familjen, eller själva. eller är med kompisar för att bara va och umgås och lagar mat m.m..
varför ska alla ungdomar bli straffade för något dom några andra gjort!
men så har det ju varit i alla tider.

att det bara skulle vara ungdomar som gör dom värsta brotten!

NEJ!

det är högt uppsatta personer med pengar som tror att dom kan komma undan med vad som helst bara för att..

eller dom som tror värde sitter i hudfärg eller religon.

dom som ser ner på andra.

 

listan kan skrivas lång av många värre brott än vad ungdomar!

men det komiska i det hela är ju att dom vuxna en gång i tiden också har varit ungdomar och borde veta hur det är. men man kanske förtränger det med åren.

sätter en fet jävla stämpel på detta med ordet BULLSHIT!

så fucking trött på vuxna som inte tror att vi unga kan någonting!

att vi alla är elektronikskadade, dataspelsberoende rökare som dricker varje helg och skolkar hela tiden..

jag vägrar bli en så vuxen!

 

fick lite fnatt och är bara tvungen!
bilder på dom snyggaste killarna i harry potter filmerna!

jag känner mig verkligen älskad..

NOT!!!

varken av någon här hemma eller av vänner..
har jag ett problem så känns det som att jag borde hålla det för mig själv..
inte störa någon annan med det.

MEN JAG KLARAR INTE LÄNGRE!
jag har så många tankar i mitt huvud att det känns tomt!
jag vill bara här ifrån

jag orkar inte med det här hemma, inte heller det i skolan!

fuck this, and fuck that!
inte bokstavligt. då men iaf..

jag orkar inte.
har lust att försvinna och aldrig mer komma tillbaka.
och ingen ska få veta.

känner att jag bara måste ta och blogga innan sängen och medans jag har flytet med skrivandet!

jag känner mig så fövirrad, över mig själv och mina känslor.
känt olika saker för en person i snart 2 år eller mer. och sen helt plötslig kom en person till och hoppade in i bilden. person två vet nog inte ens att jag finns vilket gör mig så ledsen!
sen person 1, har jag känt så mycket för, både bra och dåliga saker!
men dom båda är endå såna jag verkligen inte kan eller vill glömma.

det känns så hemskt när jag säger att jag inte tycker om person 1, för det gör jag! väldigt mycket! men ibland på olika sätt! och det gör nästan ont i mig när jag säger att jag inte tycker om personen!
medans person 2 mer finns där och jag känt samma sak för under ett halv år kanske!

det här med känslor är något jag aldrig kommer fatta!!!
jag vill ha det, men endå inte.

känns som att man inte kan känna så här mycket utan att explodera!

men det är så mycket annat som också ligger i så!

sen finns det ju andra människor som jag bara vill ta en snöskyffel och slå dom i ansiktet!
såna som tror att dom är någonting!

men mina vänner sätter jag ett stort fucking fett hjärta på! :D <3

allt jag förmodligen vill ha sagt i kväll så god natt computer nerds
p.s. jag ville bara få ut dessa sakerna ur huvudet!